Bittert sa tanten om damm

Swedish essay about old ladies and opinions of said ladies.

Idag var vi på Möte om Ombyggnationen i huset. Det var ren och skär underhållning från början till slut. Jag vet inte varför det kändes så skoj, kanske för att vi bara har ett andrahandskontrakt än så länge och inte är så engagerade i huset? Fast allt de gör är ju till det bästa för oss som bor här, även om det är lite omständligt under tiden… Speciellt de dagar de börjat såga klockan sju på morgonen och jag har grus i ögonen.

Det serverade kaffe och kanelbullar, och sedan informerade Byggchefen om vad som händer och när. Och det är en hel del. Man ska riva garagen, bygga om tvättstugan, högtryckstvätta fasaden inför ommålning (huset ska bli blått!) och om ett par veckor ska man gå in i varje lägenhet och byta ut alla fönster mot 3-glas, byta balkongdörrar och räckena på balkongerna (till fiberglas). Snart försvinner hissen, vilket måste vara jobbigt för de äldre i huset. Hissen försvinner i högst fem veckor, och sedan går den inte bara till 5:e våningen utan ända upp till 8:e våningen där de tre påbyggda våningarna slutar med ett nytt tak. Vi bor på våning tre så det är ingen fara, vi går oftast ändå.

Men huvvaligen, som vi säger i Norrland, vad folket gnällde och ifrågasatte på ett tjurigt och bittert sätt. Med nästan agg i rösten hördes frågor som:
– Men kommer det att bli damm i köket när ni byter fönsterna nu då?
och
– Jasså, sågspån… Men inget byggdamm som vi måste städa bort?

Byggchefen försäkrade att man skulle försöka avskärma med plastskydd, men att det nog ändå skulle bli lite stökigt när man sågade igenom karmarna och bytte hela fönstret och balkongdörrarna.

Vi kunde inte låta bli att le, men ändå är det rätt hemskt. Tänk om man själv blir en sån liten tant? Som med darr på rösten undrar:

– Ska man bli tvungen att flytta på blommorna flera veckor innan eller får man en lapp ett par dagar före?

Sedan övningskörde jag vår Saab medan solen gick ner över stan och ön. Det är sedan mina lektioner i april nu ännu roligare att köra – jag är lite, lite säkrare. Jag ska ta körkort innan 26 juni. Nu vet jag vad jag vill – och jag vill det så magknipsgärna att jag inte kan tänka på det mer än en minut i taget.

Inte vår lägenhet, men vackert i kvällningens sista ljus var de, tornen alltså.