A little behind
There is no knitting class tonight, last time was last Wednesday! I think it’s a little sad that I won’t have any of Britt’s wonderful coffee any more, but hopefully I can check out the other participants stuff in January next year (!) when we will have a reunion (on my initiative).
Though the complaining about my catastrophe knitting projects were a little exaggerated I think it’s allways great to meat people who are interested in what you do (knit in this case) and have helpful advice at hand. Last Wednesday Britt & Co. helped me to realise that the two end knitted mitten in pink and white, almost finished after ripping half up and redoing it, is useless. They encouraged me to finish it, but I have put it aside for a while at least. It’s to thin, to long and very ugly! :-)
Instead I finished my first sock (I used a great Swedish sock pattern found online in a PDF by another Britt)! It was so fun and the fitting is perfect!
Last night we saw Gökboet (One Flew Over the Cuckoo’s Nest) by Milos Forman, because P had not seen it yet. Then I knitted the sleeve of my wintergreen! Its very green, very soft and very long. I think I like it.
And the experience will come in time, if only I show my best temper and patience, patience, patience! Coz’ I was born the year that Marika [friend and blogger at bookish.blog-city.com] started to knit, so of course I’m a “little behind”, not knowing all I want to know yet, doing silly mistakes and not understanding everything. And I’m fine with that, really! This craftsmanship demands time and patience!
And actually, when my temper is set right, I’m enjoying the learning progress a lot!
Tack, nu fick du mig verkligen att känna mig gammal!
Hjälpte de dig att inse varför vanten ser ut som den gör? För om du vet vad som är fel med den så tycker jag faktiskt att du ska börja med en ny.
Jag är nog lite tvärtemot de andra, jag tycker inte att du ska avsluta “den fula”, det är ju inte kul med nåt man avskyr blotta åsynen av.
Och för att du ska få lite stick-inspiration innan januari, kolla om det inte finns nåt stick-café i Ume. Eller gå in i en garnaffär och kolla om de vill starta ett. Där kan man alltid få hjälp av nån!
Kul att gröna tröjan blir bra!
Förresten!
Tvåändsstickning är ju svårt, så att det inte blir så bra på första försöket är väl fullkomligt normalt!
Haha, jag visste väl att du skulle känna dig gammal… *fniss* Men det är du ju inte, bara äldre än mig! ;-)
De på kursen fattade inte vad jag gjort fel, men jag tror jag vet. Använde fyra trådar när jag stickade mönstret på handryggen – antar att det blev opropetioneligt på grund av det? I alla fall är det förklaringen till varför det blev så smalt!?
Jo, som vi säg i norrland, jag ska nog börja på en ny vante och se om den blir bra. I så fall repar jag upp hela den första och gråter en stund medans.
for meg handler uansett strikking mindre om det ferdige produktet og mer om prosessen – helt fra det er en fantasi og en drøm, via garnbutikken og til selve strikkingen. herlig! om sluttresultatet blir bra er det en ekstra bonus!